Whistle for the choir

Hoppsansaa, då har ja varit på jobbintervjun och det gick inte sååå bra. De ville ha någon som kunde garantera att den skulle stanna där fram till jul, men jag vill mycket hellre jobba i Liverpool så om jag blir erbjuden något där så sticker jag dit. Därför ville jag inte lova att stanna så länge.  Känns väldigt tråkigt men, men what to do.


Igår hittade jag en fjäril i mitt fönster. Fråga mig inte hur den kom dit då alla dörrar och fönster varit stängda hela dagen. Men den förgyllde min dag litegrann!




Vilken extravagant Halloween utsmyckning kanske ni tänker när ni ser den här bilden. Det är grannarna här som har valt att pynta sitt hus. Men inte för Halloween. Det är bara spindelnäten som tillkommit den senaste veckan. Den gigantiska spindeln och dockan i mänsklig storlek, som sitter på framsidan, har varit där sedan i Juli. Så kan man göra!

Nu ska jag återgå till att söka en massa jobb!

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

In the night

Det här med att inte veta hur mitt vardag kommer se ut om en månad, om en vecka eller inte ens om några dagar är inte riktigt min grej. Jag gillar att ha kontroll och att planera allt in i minsta detalj. Därför blir jag lite smått galen på att gå runt och inte veta någonting om vad som kommer hända den närmsta veckan ens. Jag antar att det är bra träning för mig, och att jag kommer lära mig att allt löser sig i vilket fall som helst och bla,bla,bla. Men om jag vet att allt löser sig, kan jag inte få ha lite planer då?
Nej tydligen inte. Det funkar inte så. Bläääää.
Men jag håller ut. Försöker att inte tänka på hur jag ska göra sedan, utan vad jag gör nu. Inte för att det funkar, men det låter bra när jag säger det i alla fall.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Waiting for a star to fall


De senaste dagarna har i stort sett bara gått ut på att söka en massa jobb. I torsdags var jag i Liverpool och delade ut en massa CV:n och annars så har jag mailat till tusentals (känns det som) olika restauranger och pubar och frågat om de söker personal. Just nu kan jag nog inte göra så mycket mer än att vänta på att någon ska höra av sig. Jag gillar inte att vänta...

Än så länge har jag inte fått något nytt shift på Hotellet heller, men det går ingen nöd på mig. Hade varit bra att få några shift för pengarnas skull dock.
Förutom en massa jobbsökande så har jag inte gjort så mycket de senaste dagarna. Än så länge tycker jag att det känns ganska skönt att inte göra någonting, men snart kommer jag nog klättra på väggarna.

Igår kväll var vi på den lokala puben och åt middag och drack öl. Det är verkligen en traditionell engelsk pub med hundratals olika ölsorter, och då överdriver jag inte! Det var en väldigt trevlig kväll och självklart passade jag även på att lämna in en jobbansökan där. För någon timme sedan fick jag ett samtal därifrån och de ville träffa mig imorgon för en intervju. Känns skönt att det äntligen händer litegrann. Så vi får se hur det går!

Nu ska jag och Janet iväg på en bröllopsmässa. Hon jobbar som florist och försöker kolla runt lite på hur andra florister arbetar. Det är en solig dag så det ska bli härligt att komma ut lite och njuta av vädret!

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

London calling

Ja då var jag tillbaka i Wrenbury efter ytterliggare en Londonvistelse. Men den här gången är jag själv, har ingen Mandiz med mig, vilket känns väldigt sorgligt.

Men jag har haft en väldigt trevlig helg i London! Vi var där mitt under Londons filmfestival. Jag läste i en tidning för någon månad sen att George Clooney brukade besöka filmfestivalen och att den var precis när Hanna skulle komma. Sen dess har jag gått runt och skämtat om att vi skulle se honom när vi var där. Föreställ er då vår förvåning när jag och Amanda ska gå på bio och inser att på samma biograf ska George Clooneys nya film visas inför festivalen samma kväll. Att vi också, utan att stå och vänta någon längre tid, lyckades hamna längst fram vid staketet, träffa honom och få hans autograf känndes väldigt overkligt. Jag blev minst sagt starstruck.
One Day, filmen vi skulle se på bion, var dessutom riktigt bra. Så det var en härlig kväll.




Under helgen lyckades jag och Amanda vara riktigt kulturella. Vi besökte National Museum och Tate Modern. Vi gick över millenium bridge och såg den fantastiska St Paul´s Cathedral. Vi hann även med ett besök på Harrods och deras "Christmas world"


När Hanna mötte upp oss på lördagen så hade gjort så mycket kulturella saker som vi klarade av och resten av helgen spenderades åt att gå omkring i staden och chilla på olika caféer och restauranger.
Det var jättekul att träffa Hanna och något som gjorde det ännu bättre var att hon hade med sig lite svenskt godis!

På kvällen gick vi ut och åt på TGI Friday's. Vi fick vänta en stund på att få ett bord, men det var det värt. Har aldrig ätit så goda hamburgare i hela mitt liv! 



Söndagen spenderades åt att promenera och kolla på tuuusentals fåglar i Kensington gardens och Hyde park. Vi hade riktigt soligt och fint väder och parkerna var fyllda med spralliga hundar, lekande barn och gäng som spelade fotboll.

London är en fin stad men den känns alldeles för stor för mig. Det är för mycket folk överallt, aldrig en lugn stund och fullt med giriga människor som vill tjäna pengar på alla turister. Klasskillnaderna blir verkligen extra tydliga i en så stor stad. Fina lyxhotell, dyra bilar och varuhus (som man inte ens har råd att titta på) blandat med uteliggare, tiggare och billiga hostel.
Vilken orättvis värld vi lever i.

Som sagt, nu har både Hanna och Amanda åkt vidare. Jag har ingen aning om vad som händer nu. Först och främst ska jag packa upp och återhämta mig efter helgen. Sen blir det jobbsökande nästa!

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Forever travelling

Igår lärde jag och Amanda oss något nytt. Att det är väldigt svårt att laga mat i ett engelskt kök. Vi hade sagt att vi skulle laga middagen åt Janet och Duncan, då det var sista kvällen vi alla var samlade innan Amanda åker hem. Det skulle bli tacopaj till varmrätt och glass o får (glace au four) till efterätt. Lätt som en plätt tänkte vi! Men hur många gram är egentligen en oz? och vad heter ströbröd på engelska?
Efter många diskussioner, utbrott och letande i köket så lyckades jag och Amanda ändå väldigt bra. Visst marrängen blev aningen bränd och pajdegen räckte inte riktigt till. Men smakade gott gjorde det! Summan av kardemumman. Det blir kaos när jag och Amanda lagar mat. Vi borde kanske göra det oftare.

Igår var jag även på ett möte för att få ett national insurance nummer. Innan hade de verkligen skrämt upp mig med att jag måste kunna intyga vem jag är på tusen olika sätt och ha tydliga bevis på att jag har en adress och ett jobb i England. Men när jag väl kom dit så tog det cirka fem minuter, av vilka 2 minuter gick åt att kopiera papper och de resterande minutrarna gick åt till att skriva på papprena och berätta hur länge jag varit i landet. Lätt som en plätt helt enkelt, så nu får jag jobba och skatta i England. Wiho!

På kvällen såg vi Love Actually och helt seriöst, finns det någon film som är mer klockren än den? Vi såg även Inglorious Bastards häromdagen, och om det är någon som inte har sett den, så se den. Sjuuukt bra!

Idag har vi varit i ett gigantiskt köpcentrum. Och vet ni, de har redan börjat med julskyltningen. Ja, egentligen så började de med den för flera veckor sedan, men nu är det på verkligen julsaker i så gott som varenda affär. Julbelysningen kikar även fram lite här och var på gatorna. Jag blir som ett barn på julafton när jag springer runt bland alla juldekorationer och presentförslag. Hade lätt kunnat spenderat alla mina pengar på att köpa julklappar till andra idag för det finns så mycket annorlunda och roliga saker här. Sen insåg jag att det är över två månader till jul och att det fortfarande är grönt ute. Så då var förtrollningen bruten.

Imorgon ska vi iväg och resa igen, då åker vi tillbaka till London för att träffa Hanna som är där och hälsar på sin faster. Så nu packar vi för fullt!

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Fascination

Saker som jag tycker är konstigt i Storbrittanien.

1. Alla fettfria produkter innehåller jättemycket socker. Så egentligen är det ingen idé att göra dem fettfria!

2. Det är skyltar överallt om att man ska slänga sitt skräp, men det finns aldrig några papperskorgar på allmänna platser. Och då menar jag aldrig.

3. Om man har ett så kallat "Bite-card" får man 20% rabatt på allt man köper på utvalda restauranger på alla järnvägstationer i landet. Det är gratis att skaffa kortet. Så, varför har inte alla ett sånt?

4. Alla handfat har en kran för kallt vatten och en för varmt. Så antingen är vattnet iskallt eller kokande hett. Hur tänkte de där?

5. De äter chips till lunch.

6. De har nutella eller marmelad på frukostmackorna, varje dag. Inte mig emot dock!

7. De har heltäckningsmattor överallt (även på toaletterna) och går med skorna inomhus. Ni kan ju tänka er hur smutsigt det blir!

8. När man köper tågbiljetter får man en biljett för platsreservationen, en "kvitto"-biljett, en biljett för hela resan och en biljett för varje byte. Dessutom har vi ungdomskort så vi reser billigare. Dettta innebär två biljetter till som vi måste visa för konduktören. En himla massa biljetter helt enkelt!

9. De sitter folk på gatorna som bygger sand-katter eller råttor eller jaa...skulpturer av sand i alla fall!

10. Det finns inga pizzerior!

Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Living after midnight

Vi överlevde Liverpool och hade två härliga dagar där! Det var en annorlunda stad i jämförelse med Edinburgh eller Chester, eller ja, i jämförelse med de flesta städer. Allt kändes väldigt modernt och fräscht utan att vara för opersonligt. Beatles har lämnat avtryck lite överallt i staden i form av Beatlesmuseét, musikpubar, konst och en massa gatumusiker som hoppas på att få gå i deras fotspår.


Vårt Hostel var väldigt fint. Nackdelen var att det låg cirka 20 minuters promenad ifrån stadskärnan. Vi bodde med ett par sköna australienare som hängde med oss ut för att prova på nattlivet på torsdagskvällen. På vårt hostel bodde även en supersöt liten kattunge som alla blev kära i.

Liverpool är en väldigt bra shoppingstad och mellan all shopping så passade jag på att dela ut cv:n lite här och var.



Innan vi åkte hem på lördagen så hade gatorna fyllts av Liverpoolfans som laddade inför matchen.
På kvällen följde vi med Chris (Janet och Duncan's son) och hans flickvän Gemma till Manchester. Där jag och Amanda strosade omkring på gatorna och till slut slog oss ner i en bar för att ta ett glas vin. Medan de andra två var på en konsert.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Changes

Nu händer det grejer! Hela dagen har gått åt till att boka en massa resor och hostel men äntligen är allt klart! Imorgon åker jag och Amanda till Liverpool för att vara där över helgen. Helgen därpå sticker vi till London igen för att träffa vår kära Hanna som är där för att hälsa på sin faster.
Helgen i London blir avslutet på min och Amandas resa tillsammans. Den 24 oktober så åker hon hem till Sverige och jag åker tillbaka hit till Wrenbury igen.

Så nu håller jag på att leta efter en lägenhet i Liverpool. Nu när vi är där över helgen så ska jag passa på att kolla om det är några restauranger/pubar som söker personal. Om jag inte hittar något där så kanske jag stannar I Wrenbury och jobbar på Rookery Hall eller åker till London och provar lyckan. Vi får se vad som händer helt enkelt. Det känns skitläskigt att jag ska klara mig helt själv nu, men också väldigt spännande!

Men innan jag blir själv här så har jag och Amanda två fullspäckade veckor framför oss som jag ser väldigt mycket fram emot.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ain't it fun

Idag återvände jag och Amanda till Chester för ytterliggare lite shopping.
Det har blivit lite av en tradition för oss att ta en kopp kaffe så fort vi är på resande fot. Speciellt då vi har "kaffe-kort" på flera ställen och Amanda är väldigt ivrig att samla ihop tillräckligt många stämplar för att få en kopp gratis! Därför satte vi oss på McDonald's och tog en Capuccino - Väldigt glamoröst. 

Köpte de här korten idag och det är verkligen min humor. höhö Jag står och småfnissar åt dem så fort jag ser dem, medan Amanda står bredvid mig och suckar.^^



Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Planning for results


Det är rätt sjukt vad mycket det är att tänka på och fixa när man börjar på ett nytt jobb, flyttar till ett nytt land och letar lägenhet. Helgen har gått åt till att läsa igenom tuuuuusen kontrakt som Rookery Hall skickade till oss. Hälften av alla regler och grejer kommer vi garanterat ha glömt innan vi ens sätter vår fot där för vår första arbetsdag.
Förutom en massa kontraktsläsande har vi kollat runt på hur lägenhetsmarknaden ser ut i Liverpool och bokat in ett möte för att skaffa National Insurance nummer. Planering, planering, planering.

Idag kom vi tack och lov ifrån det litegrann när vi åkte in till Chester för lite shopping. Det var en rätt mysig stad och under de två timmar som vi var där så han jag och Amanda bara gå in i två affärer. Därför har vi tänkt att åka dit imorgon också och fortsätta arbeta oss igenom de resterande affärerna!


Jag hörde att det varit minusgrader hemma i Sverige nu. Jag kommer nog sakna den svenska vintern och snön. Meeeen måste säga att det känns väldigt, väldigt bra just nu att slippa kylan, mörkret och snön. Visst har vi stormvindar och konstant regn istället men det behöver vi inte tala om. ;)


En skillnad mellan Sverige och England. I Sverige letar vi katter, här letar de åsnor...

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

When the wild wind blows

Vårt sista stopp på resan var Fort William och där anlände vi med buss tidigt på tisdagsmorgonen. Efter att ha checkat in på hostelet bestämde sig Amanda och jag för att trotsa vädret och bege oss upp på ett berg! Hela Fort William är omgivet av en massa berg så det var inte svårt att hitta ett som låg nära och bra till. När vi började närma oss toppen var det enda vi såg olika bergstoppar!


Fort William är en betydligt mycket mysigare stad än Inverness. Men vädret var, om möjligt, ännu mer omväxlande här. Vi fick uppleva de flesta väderlekarna och såg en hel del regnbågar då det ofta regnade samtidigt som solen sken för fullt.



Dagen efter bergsvandringen var det dags för oss att åka med "The Jacobite train" Det var svinkallt ute och spöregnade konstant. Fördelen med att vi skulle åka tåget var att vi skulle hålla oss inne, nackdelen var att vi inte såg så mycket av omgivningarna vi åkte förbi. Men det vi såg var väldigt vackert. Jag kan förstå varför det kan kallas världens vackraste tågsträcka.


För att nörda oss lite extra så köpte vi Jelly Beans och satt och klurade på smakerna samtidigt som tåget tuffade fram. När vi närmade oss Glenfinnan Viaduct - som är väldigt utmärkande för Harry Potter och Hogwartsexpressen- stod jag redo med kameran för att försöka få en bra bild. Men ja...det gick sådär^^


Senare på kvällen när vi kommit tillbaka till vårt hostel så tittade solen äntligen fram litegrann. Jag och Amanda bestämde oss för att ta en promenad och kolla på ruinerna som Fort William är uppkallat efter. Självklart började det regna så fort vi kom ut. Detta skapade otroligt fina vyer.



Stormvindarna bestämde sig för att ha sönder Amandas paraply också.

När vi satte oss på tåget tillbaka till Wrenbury så var vi allt som allt väldigt nöjda med vår resa. Men ännu mer glada över att vara påväg hem. Jag hoppas verkligen att jag kommer tillbaka till Skottland någon dag. Naturen är verkligen så fantastisk och människorna väldigt varma. Synd bara att vädret är som det är så att man nästan aldrig kan gå ut och njuta av allt det härliga!

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Miles from the city lights

Efter att vi spenderat helgen i Edinburgh tog vi tåget mot Inverness, som ligger vid Loch Ness nordligaste ände.
Det var verkligen en kontrast mot soliga underbara Edinburgh. Det blåste, regnade och var grått. Dessutom bodde vi på ett halvsjaskigt hostel som inte hade städats på ett bra tag. De skottar som vi hade träffat i Edinburgh hade varnat oss om att Inverness var "an awful place to be in" och vi insåg direkt att de hade haft rätt...


I detta rum trängdes 6 personer: en kanadensare, en nya zeeländare, ett svenskt par och sen vi förstås!


Som tur var behövde vi inte spendera så mycket tid på vårt hostel. Vi kom till Inverness på söndagskvällen och dagen därpå stack vi iväg tidigt på en guidad tur vid Loch Ness.
Turen gick ut på att åka buss och få reda på lite historia om området, för att sedan åka båt över Loch Ness till Urquhart Castle och titta på dess ruiner. Det var väldigt kallt, men som tur var tittade solen fram, så vi fick se den underbara naturen runt sjön från sin bästa sida. Dessvärre blåste det extremt mycket, så pass att det var svårt att gå rakt.
Efter att varit vid Urquhart Castle åkte vi vidare med bussen till ett "museum" som typ gick ut på att undersöka om Nessie - Loch Ness odjuret- existerade eller inte.


När vi kom tillbaka till Inverness efter turen så passade vi på att kolla runt i lite affärer, för det fanns ett stort shoppincenter där. Vi satt på Starbucks och chillade så länge som möjligt innan vi tvingade oss till vårt hostel för kvällen. Tidigt morgonen därpå åkte vi vidare till Fort William.



Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

The night the lights went off in Scotland

Nu har vi kommit tillbaka från Skottland! Vi har allt som allt haft det väldigt bra. Resan började i Edinburgh med 25 grader och sol. Sommarvärmen höll dock inte i sig mer än över helgen och resterande dagarna har vi verkligen fått uppleva det riktiga skottska vädret med sol, hagel, stormvindar och regn om vartannat.

För att få med så mycket som möjligt av vår resa så tänkte jag skriva ett inlägg och varje stad vi var i: Edinburgh, Inverness och Fort William.

I Edinburgh var vi från torsdag till och med söndag.


En förväntansfull Amanda på tågstationen


Edinburgh är nog min nya favoritstad. En riktig storstad som inte har förlorat sin själ. Vart vi än gick var vi omgivna av fantastiska gamla byggnader. När vi befann oss på The Royal Mile kunde vi se sjön Firth of Forth och höga berg i horisonten. Det kändes som en stad från någon 1800-tals film och jag väntade nästan mig att se folk åka runt i häst och vagn istället för bilar.


Förutom att vi klämde in lite shopping emellanåt så var vi faktiskt riktigt kulturella. Vi gick längs the royal mile och såg på både slottet och palatset. Vi passade även på att göra en kort visit på The Nationall Museum, där vi bland annat såg fåret Dolly.
En sak som gör Edinburgh speciellt är att de har byggt över vissa gator mitt i staden. Så under bland annat The Royal Mile ligger gamla gånggator och hus. En del av det är väl bevarat och det finns hundratals olika guidade turer (varav många spökvandringar) som visar dessa dolda gångar. Jag och Amanda gick på en sådan tur under St Mary´s close (utan några spöken tack och lov!) och det var väldigt intressant att se!





Vi förstod oss inte riktigt på de skottska matvanorna dock!


Precis utanför staden ligger ett "berg" och jag och Amanda passade på att bestiga det en dag. Berget ligger verkligen precis utanför staden och ger verkligen en kontrast till storstaden.


Att vara i Edinburgh var nog både min och Amandas favoritdel av hela resan. Vi besökte diverse olika pubar och träffade en massa härliga människor. Överallt på gatorna kunde man se gatumusikanter, eldfakirer och massa olika underhållare. I nästan varje gathörn stod det någon som spelade säckpipa vilket ökade på mysfaktorn ännu mer. Det är verkligen en stad jag vill tillbaka till!

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()